Jag har funderat ett tag på att ta upp bloggen igen,
men är det nån kvar av mina läsare?
Fast å andra sidan är inte det det viktigaste i det här fallet då jag tänkte ta upp bloggen mer för mig själv, som en terapi.
Att få skriva ner tankarna, minnena och bearbeta det som hänt.
För satans jävlar vad det har hänt mycket, ibland förstår jag inte hur jag fortfarande har sinnet i behåll och står upp.
Bearbeta mig mot ljuset, inte bara i sinnet utan även mot den ljusare årstiden, eller årstiderna faktiskt.
Jobba mot att äntligen få stänga en port och öppna en dörr, en dörr som jag länge velat kunna öppna. En dörr som kommer bli jobbig att öppna medans porten mer blir en välsignelse att få stänga.
Så den som vill får vara med mig i vardag, minne, glädje och sorg.
Kanske det blir många inlägg, kanske det bara blir nåt enstaka.
Idag är det fredag och hela helgen framför oss!
Jag är här! <3
SvaraRaderaJag är kvar.
SvaraRaderaJag är också kvar.
SvaraRadera