När vädret känns trist och det småregnar ute, man är på väg till jobbet, då kan man få en glad överraskning efter vägen.
Eller när man efter en dags syande är på väg hem, man är lite mosig i huvet och trött, då kan man få en skymt av en läckerbit.
Man tänker, nä det är säkert inte han... Man kommer närmare och det pirrar till i magen, spritter i hjärtat och mungiporna åker upp, jo det är det!
Smäckra linjer, mörk och lite mystisk. Som en tjuv om natten när det är mörkt ute.
Jag blir till mej i trasorna, vinglar med bilen och tappar fart.
Mmmm, en mörk läckerbit helt enkelt.
Tänk att man kan ha en flört med en svart Scania med flashiga lysen!
torsdag 27 september 2012
onsdag 26 september 2012
Hett hett tips!
Idag regnar det här hos mej, och är allmänt grått. När jag kommer hem så kollar jag posten och jag har fått ett stort brev, hade helt glömt bort att jag beställt nåt.
I det ligger Slöjdlustar kalendern 2013, det lättar upp dagen betydligt! Så underbara bilder och fint hantverk i en kärleksfull röra. Jag blev alldeles varm när jag kikade i den första gången, och andra gången med för den delen.
Så här kommer mitt första julklappstips till en slöjd intresserad vän :)
Du hittar den här. Bilden är lånad på slojdporr.wordpress.com.
I det ligger Slöjdlustar kalendern 2013, det lättar upp dagen betydligt! Så underbara bilder och fint hantverk i en kärleksfull röra. Jag blev alldeles varm när jag kikade i den första gången, och andra gången med för den delen.
Så här kommer mitt första julklappstips till en slöjd intresserad vän :)
Du hittar den här. Bilden är lånad på slojdporr.wordpress.com.
tisdag 25 september 2012
En önskan
Oftast och ja nästan jämt tycker jag att vi bor i ett bra land, men på lördag tycker jag inte det.
Då är landet alldeles för avlångt och jag kan inte va med när en av mina bästa och stickigaste kompisar ska gifta sig. Det suger!
Jag är så ledsen över det.... Så på lördag har jag en önskan om att landet vi lever i kunde varit lite mindre avlångt så Göteborg kanske låg där Härnösand ligger eller kanske Sundsvall.....
Men för att det ska kännas bättre håller jag på att planera en fin present eller överraskning kan man säga, som jag hoppas faller i god jord för både herr och fru.
Man skulle väl kunna säga att det är en form av en "skattekista" :) och kanske min ljuva stämma kan anas när paketet öppnas.... *....viii e rikast nu i heeela väärdaa...*
Då är landet alldeles för avlångt och jag kan inte va med när en av mina bästa och stickigaste kompisar ska gifta sig. Det suger!
Jag är så ledsen över det.... Så på lördag har jag en önskan om att landet vi lever i kunde varit lite mindre avlångt så Göteborg kanske låg där Härnösand ligger eller kanske Sundsvall.....
Men för att det ska kännas bättre håller jag på att planera en fin present eller överraskning kan man säga, som jag hoppas faller i god jord för både herr och fru.
Man skulle väl kunna säga att det är en form av en "skattekista" :) och kanske min ljuva stämma kan anas när paketet öppnas.... *....viii e rikast nu i heeela väärdaa...*
lördag 15 september 2012
Solgula Moray
Helt underbara sockar blev det om man tog det fina mönstret Moray, som Kamilla började svira ihop när vi var i Fattigskogen, plussa man på garnet Superwash sock från SweetGeorgia yarns i färgen Saffron samt stickor 2,5.
Många fina svängar och snirklande flätor, jag har lärt mej mycket och jag är inte lika rädd för att fläta längre.
Och vem behöver inte ett par solar eller smörklickar i höst?
onsdag 12 september 2012
Hur det gick
Tack för era fina kommentarer, dom värmer som den varmaste glöd :)
Mötet gick bra, men jag svettades och kom på den ena mer dräpande kommentaren än den andra om nån sa nåt om ditt eller datt.
Behövde inte använda nåt av de jag förberett, utan min handledare stöttade mig jätte fint och min kontakt på AF var väldigt trevlig och tillmötesgående idag.
Den nya kontakten på FK var en färgstark kvinna kan jag säga, men lugn och såg mycke trevlig ut. Det hinns ju inte med så mycket på dessa möten mer än att man skriver på nåt papper (alltid dessa papper man ska skriva på om allt) och så hur vi ska gå vidare och datum för nytt möte. Som det ser ut nu går jag min sista vecka på Starpunkten vecka 41. Känns sorgligt, men känns bra att jag hinner förbereda mig för det.
Kommer nog sakna Startpunkten lite, fast jag var skeptisk till det först oxå. Fast man kan ju alltid hälsa på :)
Och jag belönade mej med en vaniljmunk när jag åkte hem ;)
Mötet gick bra, men jag svettades och kom på den ena mer dräpande kommentaren än den andra om nån sa nåt om ditt eller datt.
Behövde inte använda nåt av de jag förberett, utan min handledare stöttade mig jätte fint och min kontakt på AF var väldigt trevlig och tillmötesgående idag.
Den nya kontakten på FK var en färgstark kvinna kan jag säga, men lugn och såg mycke trevlig ut. Det hinns ju inte med så mycket på dessa möten mer än att man skriver på nåt papper (alltid dessa papper man ska skriva på om allt) och så hur vi ska gå vidare och datum för nytt möte. Som det ser ut nu går jag min sista vecka på Starpunkten vecka 41. Känns sorgligt, men känns bra att jag hinner förbereda mig för det.
Kommer nog sakna Startpunkten lite, fast jag var skeptisk till det först oxå. Fast man kan ju alltid hälsa på :)
Och jag belönade mej med en vaniljmunk när jag åkte hem ;)
tisdag 11 september 2012
För länge sen...
Nu var det ju ett tag sedan jag uppdaterade om hur det va med saker förutom sticket och garnet.
Är kvar på Startpunkten där jag skulle få vara från i början av sommaren. Jag sitter på textil avdelningen och syr bland annat gardiner, rullgardiner och dukar till ställen inom kommunen. Vi har jätte fina tyger och vissa är mer svåra att sy i än andra. Vi är mest kvinns där, men nu är det faktiskt två killar oxå. En kille började innan mej. Han har sån ångest så min ångest är som en fis i rymden. Men vi kommer bra överens allihop tycker jag och jag trivs, det känns skönt att säga att jag har jobbarkompisar!
Fast varje söndag får jag tillbaka den otäcka känslan och vill inte åka på jobbet nästa dag. Men hittills har jag ändå gjort det, utom en dag då jag hade migrän och bara ville gräva ner mig i ett svart hål.
Många skulle flina åt tre dagar i veckan, inte ens fulla dagar, men för mej är det absolut tillräckligt just nu. Jag är som en disktrasa när det är torsdag och jag får helg. Vill ju kunna leva oxå, utanför jobbet, att man ska orka nåt då med.
Imorgon är det iaf nytt möte, har ett varje månad ungefär. Då träffas vi allihop, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och så nån av mina handledare och en till som är mer chefig på jobbet.
Jag hatar det! Jag är så nervös innan, säkert i en vecka om inte mer, känns som man ska få värsta utskällningen och bli nedvärderad till noll igen, för man ska ju inte tro att man får nån hjälp eller att hjälpen bara stoppas i halsen på en. Och man får gå därifrån med gråten i halsen och en stor räkning.
Men så är det ju självklart inte! Jag fattar inte varför jag tänker så eller får sånna tankar.
Tyvärr har jag fått byta handledare på FK, men jag hoppas denna ska vara lika bra.
Jag får helt enkelt gå dit och se vad de säger, jag vet ju att jag inte blir på Startpunkten i evighet, men kanske en stund till... det vill jag....
Är kvar på Startpunkten där jag skulle få vara från i början av sommaren. Jag sitter på textil avdelningen och syr bland annat gardiner, rullgardiner och dukar till ställen inom kommunen. Vi har jätte fina tyger och vissa är mer svåra att sy i än andra. Vi är mest kvinns där, men nu är det faktiskt två killar oxå. En kille började innan mej. Han har sån ångest så min ångest är som en fis i rymden. Men vi kommer bra överens allihop tycker jag och jag trivs, det känns skönt att säga att jag har jobbarkompisar!
Fast varje söndag får jag tillbaka den otäcka känslan och vill inte åka på jobbet nästa dag. Men hittills har jag ändå gjort det, utom en dag då jag hade migrän och bara ville gräva ner mig i ett svart hål.
Många skulle flina åt tre dagar i veckan, inte ens fulla dagar, men för mej är det absolut tillräckligt just nu. Jag är som en disktrasa när det är torsdag och jag får helg. Vill ju kunna leva oxå, utanför jobbet, att man ska orka nåt då med.
Imorgon är det iaf nytt möte, har ett varje månad ungefär. Då träffas vi allihop, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och så nån av mina handledare och en till som är mer chefig på jobbet.
Jag hatar det! Jag är så nervös innan, säkert i en vecka om inte mer, känns som man ska få värsta utskällningen och bli nedvärderad till noll igen, för man ska ju inte tro att man får nån hjälp eller att hjälpen bara stoppas i halsen på en. Och man får gå därifrån med gråten i halsen och en stor räkning.
Men så är det ju självklart inte! Jag fattar inte varför jag tänker så eller får sånna tankar.
Tyvärr har jag fått byta handledare på FK, men jag hoppas denna ska vara lika bra.
Jag får helt enkelt gå dit och se vad de säger, jag vet ju att jag inte blir på Startpunkten i evighet, men kanske en stund till... det vill jag....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)