Mina föräldrar

Jag pratar inte så ofta med min mamma eller pappa, men idag så ringde mamma iaf.
Hon berättade att hon inte kunde komma och hälsa på om två veckor för hon skulle vara barnvakt, vilket var synd.
Hon berättade oxå att hon igår efter att ha varit till sjukan för att tappa sig lite på blod, pga en sjukdom, hade tuppat av i bilen på väg hem. Blodtrycksfall. Hon hade tagit sin urindrivande medicin som vanligt, vilket leder till att hon pinkar ganska mycket och där efter bli tappat på 4 dl blod gjorde ju inte saken bättre.
Som tur va körde hon inte utan hade sin syster till det. Mamma ville stanna för att hon svettades och kände sig konstig, sagt och gjort. Sen minns hon inget förän en kille står och frågar hur det är med henne och att ambulans är på väg.
Det var ingen fara så hon fick åka hem, men iaf. Det kunde ju blivit nåt allvarligt, och tur att hon inte kör själv i sånna lägen!
Idag hade hon varit trött och vilat mest, likadant igår kväll. Pappa hade tagit hand om hundarna och så.

Nu ikväll ringer mamma igen, konstigt tyckte jag men ja ja.
Då är pappa på akuten i östersund för han har kapat av sig ett finger när han kapade och klöv ved.
Men han har ju haft tur, det kunde varit hela handen och inte bara ett finger. Så han skulle opereras och så där. Han fick åka in med helikopter. Han ringde mamma innan och sa hur det låg till. Han va inte ensam på stället där han va med veden, så en kvinna hade tagit hand om han tills prio1 kom och så ambulans samt helikopter.
Nu har han förbrukat ännu ett av sina liv, hur många gånger ska han klara sig?
Men det verka vara nån som vill att de ska få leva ett tag till, mer än jag.
Mamma och pappa, jag älskar er!