Samtal

Nyss ringde kuratorn/socionomen upp mej eftersom jag lämnat meddelande till henne om att ringa upp när hon hade tid. Frågade tusen frågor som jag känner nu a obehagliga egentligen, man öppnar sig ju för att få hjälp men jag litar ju inte på nån, hur ska detta gå ihop. Och sedan måste hon ringa upp igen och fråga om varför jag inte va varken sjukskriven eller inskríven på arbetsförmedlingen. Usch va jobbigt det blev just nu, jag kan inte tänka på det. Jag mår så himla dåligt av det. Känns som jag gör något så syort fel och att nån kommer hämta mej, skälla på mej och sedan bli satt på något jag inte vill eller står ut med.
Toppen på allt va väl att jag nog inte skulle få någon tid förän efter nyår och jag hoppas att det inte blir sämre innan jag fått en tid.
Hon lät ju trevlig annars och hon måste ju fråga för att få ihop det kan jag tro, men iaf. Känns som jag vill lägga mig under täckte och komma fram när allt ont försvunnit.
Känns som man hade blivit lite starkare men nu e man på noll igen. Känns skönt att nästa möte med läkaren redan är bokat så jag slipper ringa om det. Och jag kanske kan stanna hos henne tills efter nyår och sedan byta allt till den vårdcentral som jag ska ha min socionom på.
Ja vi får se vad som händer och sker, men jag hoppas det blir bättre. Vill inte ha den här oron i mig.

En om dagen,
Min familj:
Ja jag är ju yngst av fem syskon, vi har varit sex syskon men min äldre storebror dog för ganska många år sedan i en trafikolycka.
Äldsta syster är egentligen halvsyster, om man använder det uttrycket.
Mamma och pappa är gifta sedan 1966 och är fortfarande tillsammans och har alltid varit och jag kan tänka mej att dom alltid kommer att vara det :)
Över mej kommer en syster som har två barn, pojkar och är gift. Sedan kommer en bror, som har två pojkar och en underbar fru. Sedan kommer en syster med tre barn, två pojkar och en tjej. Hon är sambo. Sedan äldsta syster som har en flicka och en pojke, samt är gift.
Nu bor vi alla syskon utspridda men ses iaf på sommaren och vintern.
Pappa har jobbat i skogen, kört skördare men är nu pensionär och tar hand om mamma och gården.
Mamma har jobbat inom vården, men va hemma med oss barn tills vi börja skolan har jag för mej. Nu är hon oxå pensionär och tar hand om hönorna och pappa.
Ja vad ska man mer säga, jag har haft en mycket bra uppväxt och jag hoppas jag kan ge mina barn en lika bra uppväxt.