Ungefär så kan jag beskriva den som jag haft ett förhållande med längst.
Han heter Rabalder, alias Puffen och är min hund eller om jag är hans utfodrare, för det är egentligen de enda jag duger till tro jag. Det är en av de saker han begär av mej, och är gubben hemma begär Puffen mat av han istället.
Det andra på listan är att bli gosad med, klappad och älskad över allt annat.
På tredje plats kommer sova, vilket görs ca 18-20 timmar, på en bra dag ;)
Om detta inte efterlevs och blir tillfredsställd av människorna i hans omgivning då kommer stegen, så va de imorse.
Jag och gubben börjar vakna till och rör lite på oss, då hör vi det börjar bökas i Puffens hus och han kommer ut, går först till gubbens sida. När han inte får nån respons där så går han runt sängen och provar på min sida, han stirrar och viftar på svansen som tar i golvet och låter som ett sandpapper.
Fortfarande ingen som kliver upp, då provar vi att gå ner och sedan uppför trappen några gånger och på vägen hämtar vi en leksak.
Han leker med leksaken, går runt sängen X antal gånger, leker med den andra hunden, lägger sig och biter så leksaken piper...
Går ner och går upp igen.
Så håller han på tills vi går upp och han får mat och komma ut. Eller tills han får komma upp i sängen bli klappad och lagd under täcket, men de får han bara på söndagar. Och den andra hunden med, så då bruka vi vara fyra stycken i sängen. Trångt men mysigt.
Om Puffen fick bestämma skulle vi alltid ligga så :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar