Usch verkligen deppig hela eftermiddagen.... och allt pga av ett par skor som är för små eller ett par fötter som är för stora. Suck, men de kommer kännas bättre imorgon kan jag tro, de brukar göra de.
Men har man deppighet i sig sedan typ ett halvår tillbaka så är de lite som gör att man trillar lite djupare ner. Jag vill inte vara där men jag kan inte göra så mycket åt de, känns inte som de.
Tur jag måste upp och göra mat till gubben om dagarna annars hade jag nog inte alls tagit mej ur sängen alls.
Angående hinkarna, så fanns de inga kvar nu. Men jag ha leta fram några krukor som ska göra samma sak. Men det får vänta till helgen då jag köpt ljung.
Det finns mycke ideer i mig och jag får inspiration lite överallt ifrån. Men eftersom min inkomst är minimal om inte noll så kan jag inte förverkliga så mycke just nu, men jag drömmer... Åh vad jag drömmer ska ni veta. En del kan jag göra med små medel till andra saker behövs väldigt stora medel eller hjälp som jag alltid får av min man :)
Han är och har alltid varit det stora stödet i mitt liv :) han är min bättre hälft eller hur är det man bruka säga ;)
Matlådor påminner mej om både min man och min pappa, jag minns hur mamma tog fram pappas plåtlåda när maten va klar och fyllde den först just för att de skulle bli nåt att ta med. Och sedan fick vi dela på det som va kvar. Låter som värsta fattighistorien, men de va inte så fett ställt alltid.
Nu gör jag matlåda åt min man, i plåtlådor och jag trivs med det. Nåt som gör att jag känner mej behövd och uppskattad för.
Helt enkelt så älska jag min man :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar