Jag va ner med ett par brev till postlådan och på väg hem svängde jag in till kyrkan för att kolla graven, och om kyrkan va öppen.
Det var den och jag gick in och tände ljus, jag brukar göra de om det är öppet. Tycker det är en fin gest.
Min mans far dog i en hjärtinfarkt när min man var bara i yngre tonåren. Han blev vuxen då säger han för allt förändrades.
Jag kan inte tänka mej hur det kändes för han då när han tycker att det är jobbigt nu emellanåt. Allt som de har missat och missar tillsammans.
Tycker att det är så sorgligt, plus att jag inte får träffa min svärfar.
Men jag tänder ljus för honom och skänker honom en tanke.
Jag tände oxå ljus för min moffar och mormor, mormor dog ju nyligen och vi va på begravning för två veckor sedan. Hon och moffar är tillsammans nu, igen, efter att ha varis skilda åt några år.
De va tillsammans hela livet, vilken historia. Och så alltid lika lyckliga och kära ut. Så där som bara äldre kan.
Mycke babbel blev det, men skönt att dela med sig. Om det nu är nån enstaka själ som läser :)